The MPC blog is my very special ‘go-to’-place whenever I have a photography question. Especially now that I try to turn my hobby into a business, I can’t get enough of the thorough articles found there. Go check it out! Here’s my favourite article at the moment: ”Selling Yourself As A Professional Photographer, Part 1″

Ojojoj, ett halvår och två dagar sedan jag sist skrev här…
Den här gången beror uppehållet på att jag har varit mer kreativ än någonsin och därför inte hunnit uppdatera bloggen. Jag har skapat för SWE Scrapbook, kommit igång rejält med min Silhouette, tillverkat dekorationer för egna och vänners barnkalas, tävlat med mina foton och ägnat mig åt utbildning och utveckling inom fotokonsten. Det är fortfarande fulltryck inom flera olika områden, men nu finns det äntligen utrymme för att skriva lite här igen.

Men det här inlägget skriver jag egentligen enbart för att rikta uppmärksamheten till SWE Scrapbook!
Vi har just nu en STOR tävling, som kommer att pågå under en månad. FYRKLÖVERN heter den och titeln kommer från att vår blogg-mamma Helene fick sin fjärde son för ett par veckor sen. Vårt designteam har vuxit till sig också och även det vill vi fira med denna tävling. :) Så kila nu iväg till SWE Scrapbook och var med i vår tävling med många prispaket, fullproppade med scrapgodis!

Idag snubblade jag in på en för mig ny blogg, Kardemumma, och vilken härlig blogg det är!

Just nu har de en tävling, där man kan vinna ett fantastiskt doftljus:

Guuuuuud, vad gärna jag skulle vilja vinna detta ljus! Det går mot mörkare tider och vi har inte kopplat in elen över matplatsen än, så redan nu har vi tända ljus på bordet och i takkronan både till frukost och till middag. Vi är en riktig ljusfamilj! Så ett så här fint ljus, som dessutom doftar varm vanilj, är väldigt välkommet!

Matplatsen är min favoritplats i huset och jag vill ha det riktigt vackert där. Ska försöka hitta några nya dukar också. De dukar jag har köpt på Hemtex var riktigt dåliga. De har solblekts! Konstigt, när de kommer från en affär som anser sig experter på textilvaror. Nu ska jag bara satsa på ljusa dukar och så får jag piffa till det med blommor, bordstabletter och servetter i olika färger istället.

Det allra bästa med ljuset man kan vinna är att det går att återanvända = miljövänligt.
Jag har sparat en massa ljusstumpar och har flera vekar från tiden då jag gjorde egna ljus. Min tanke är att smälta ner ljusstumparna, tillsätta doftolja (har jag också kvar från ljusstöpningstiden) och återanvända glaset och det vackra locket. Om jag vinner, så lovar jag att göra ljuset när originalljuset har brunnit ut och visa upp det här i bloggen efteråt!

Håll en tumme för mig…!!!!

Ja, som jag har sagt så många gånger tidigare, så är ju Leo helt tokig i musik och dans.
Förra månaden började han dansa runt och showa med sin elgitarr och ville bestämt att jag skulle fota honom. I säkert 20 minuter uppträdde han; sjöng, dansade, lät som en gitarr och poserade som den vane mamma-modell han ju är. Undrar vem som hade mest kul egentligen!?! Jag älskade i alla fall varje sekund och låg ömsom på golvet och stod ömsom på pallar, som den mammarazzo jag nu är…!

Sen satte jag ihop en LO för SWE scrapbook:

Idag var utmaningen på SWE att scraplifta en underbart enkel och vacker layout av FiaLoppan. Hur den ser ut kan ni se här —>.

Så här blev mitt alternativ:

Som vanligt kommer de digitala produkterna från Designer Digitals:
- KPertiet_NaturallyKrafty7-6
- KPertiet_NaturallyKrafty7-9
- AASPN_DistressedEdgePhotoFrames1-2
- AASPN_BoyishTextARTFrames_5x7_OhBoy
- KPertiet_StampedBlocks6-6
- KPertiet_SnapFrames-n-Edgers1-5

Leo’s största intresse är musik.
(På andra plats kommer LEGO.)

Musik har alltid varit centralt för Leo. Han somnade varje kväll tills Sofie föddes (då var han drygt två år) av att Robert eller jag sjöng för honom. Han började sjunga innan han kunde prata. Det var nog så han lärde sig orden – genom att sjunga dem. Antar att det är av samma anledning som stammande personer kan sjunga utan att stamma. Han sjöng konstant och alltid. Och ju tröttare han blev desto högre sjöng han. Tyvärr hamnade han på ett dagis där de inte kunde hantera att han sjöng hela tiden, så de intalade honom att man inte fick sjunga. Leo blev sorgligt tyst under flera månader. Men när han slutade på det dagiset, så kom sången tillbaka! *puh!*

Ända sedan han var liten bebis älskade han att sitta med farfar och farbror Marcus vid pianot. Och han var djupt uppslukad av musiken och koncentrerad på vad som hände när han tryckte på tangenterna. Och så har det fortsatt. Hans fascination för alla sorters instrument: munspel, flöjter, trummor, gitarrer, fioler… Han älskar dem allihop!

När han var riktigt liten brukade jag ha Bolibompa på TV för att se om han var intresserad. Ingenting var av intresse. Han ignorerade TV’n totalt. Fram tills det en dag dök upp en operett! Vet inte vilken operett det var, men han satt som klistrad och bara lyssnade och stirrade på de som sjöng. En tid efter började Bolibompa visa Små Einsteins och det blev det enda barnprogram han brydde sig om. Han älskade de klassiska stycken som de fokuserar på i det barnprogrammet.

Sedan fortsatte det med en mängd uppvisningar både i lägenheten och i huset, med sång, dans och spelande. Helt underbart, vad många fina videofilmer vi har!

Melodifestivalen 2008 blev ett genombrott för Leo. Han älskade BWO’s ‘Lay your love on me’ och lärde sig den utantill, både text och sångarens rörelser, så han sjöng, dansade och showade konstant här hemma! Samma sak året efter, men då med EMD’s ‘Baby Goodbye’. Jag köpte en svart höghatt åt honom och han tog en pinne som käpp, så att han kunde köra hela koreografin samtidigt som han sjöng.
När Rybak vann med Fairytale, väcktes intresset för fioler. Han tag allt han kom åt och låtsades att det var fioler. Några månader senare klippte och byggde han en egen fiol av wellpapp. Och oj, vad han sjöng! Ofta ute på trappen eller i trädgården, så att grannarna hörde! :D Hans absoluta favoritprogram är definitivt Melodi- och Eurovisionsfestivalerna! Vi har dem inspelade, så han kan se dem om och om igen.

Och så det här med piano då…
När hans händer blev så pass stora att han nästan nådde att spela på rätt sätt med fingrarna, så började han med accord. Först blev det Blinka Lilla Stjärna som utökades med accord. Ett par veckor senare kunde han spela Månskenssonaten (ja, inte hela förstås), Ödessymfonin, Für Elise, Star Wars melodier, olika sånger från spelet Zelda och ett gäng pop- och rocksånger: ‘Smoke on the water’, dancing in the dark’ och mestadels från Melodifesivaler, förstås! :) De vanligast förekommande är ‘Fairytale’, ‘Manboy’ och ‘Unstoppable’. Robert köpte ett nothäfte med melodierna från årets svenska festival, så att de kunde lära sig Leo’s favoriter tillsammans.

Och är det någon rolig sång på TV, så ställer sig Leo vid pianot och försöker ta ut den på egen hand. Samma sak med sånger från dagis eller som vi brukar lyssna på i bilen. Han kan rusa direkt fram till pianot när vi kommer hem från dagis och ställa han sig och ta ut sånger de har sjungit under dagen. Några favoriter är ‘Kalle Theodor’ och ‘Trollkarlen (som drack upp sig själv)’.

På dagis har han ju inte velat vara med på något uppträdande för föräldrar på gårdesfester och Lucia. Trots att han sjunger så bra, så vill han inte vara med bland de andra barnen, utan han står med Robert och mig och tittar på när Sofie sjunger fint med alla kompisar. Så döm om min förvåning när han på avslutningsfesten för dagis hemma hos en kompis, bjöd in alla kompisar, fröknar och föräldrar till en pianokonsert i deras vardagsrum! Han spelade igenom hela repertoaren och njöt av applåder och hejarop. Vad underbart att se honom så stolt över sig själv, både av att kunna spela och att sitta framför alla som lyssnade på honom! Av någon anledning var det lättare för honom att uppträda själv än att vara i grupp med alla andra. Kanske berodde det på att det var hans egen grej. Eller på att han kände nästan alla som var där. Hur som helst, så var det en stor upplevelse för honom. …och för mig som mamma!

Jag kan inte låta bli att undra om denna kärlek till musiken har något att göra med att jag när jag var gravid varje kväll från c:a v29 höll mina hörlurar mot magen och spelade Pachelbel’s Canon och Depeche Mode’s ‘Precious’ för honom där inne….! Han blev ju på så sätt van vid musiken och den har kanske utvecklats till en sorts trygghet för honom ända från livmoderstadiet.

Layouten ovan fick inte så mycket text, för om jag skulle ha skrivit allt detta på layouten, så hade inget annat fått plats….! *hehehe!*

Den är gjord för en utmaning på SWE, där man skulle använda sig av notpaper. Den är digital och alla element är från Designer Digitals, utom den vita, diagonala och vågade notlinjen i bakgrunden, som jag gjorde själv.

Använda produkter:
- KPertiet_SimpleClassicsNo2
- LG-WornPhotoEdges4
- KPertiet_NaturallyKrafty7
- AASPN_HipsterPlumesKornerEdges5
- KPertiet_DoodleDoFlourishesNo3
- JEdwards_musical treble, staff, notes and chords
- KPertiet_StampedBlocks-5
- AASPN_DistressedEdgePhotoFrames
- KPertiet_MessedUpPhotoBlocks-4
- KPertiet_StampedBlocks5

Har jag berättat att jag har fått dille på att göra pop-up kort?

Här är de tre som har fått liv hittills. Sedan har jag en mängd idéer och mer avancerade varianter inne i huvudet, men de får jag leka med efter semestern.

Leo’s kalas-inbjudan:


Den rockiga ramen & ordet ‘party’ på framsidan av kortet samt den gröna fonten på insidan är från DesignerDigitals.com.

Christoffer’s studentkort:


Uttryck i gult längst ner på på framsidan av kortet är från DesignerDigitals.com.

Vän-kort:

…har jag jobbat efter den här gången!
Uppdraget var att inspireras av ett kort på SWE och den stämde så bra överrens med en skiss jag gjorde för en tävling en gång, så jag gjorde ett kort baserat på båda dessa.



Denna SWE-utmaning gick ut på att ta en leksak och använda till/på sitt alster.
Jag fick total idétorka och då blev det så här. Inte alls i min smak, men så är det. Ibland blir det tokfloppar. Och jag tror att jag vet vad det beror på. Alla de layouter jag har gjort som har mycket rött i sig avskr jag. Bra att jag har förstått det nu i alla fall, så att jag kan låta bli det i fortsättningen.
Men jag hade kul när jag gjorde den i alla fall! :)

Det var kul att stansa ut egen stämpel med QK. Det var avslappnande och härligt att måla slarvigt på pusselbitarna, för att få dem i liknande mönster som vattnet på bilderna. Så här såg pusslet ut innan jag satte igång:

Och här är min egna stämpel:

Ett hjärtformat kort, klippt på frihand. Inte det minsta digitalt, för en gångs skull, utan verkligen ‘back to basics’: papper, pennor och en chalk. That’s it.
:D
Återigen skapat för SWE, på färgtema turkost, grönt, brunt och vitt. Försök hitta någon annan färg i detta kort, om ni kan! *hehe*

Papperna är gamla My Minds Eye och Basic Grey serier. MME och BG är mina favoritmärken vad gäller mönstrat papper. Och ja, jag håller på att beta mig igenom min enorma stash av papper, därav alla gamla mönster! Inga fler papper kommer in här i huset på ett tag!

Egentligen borde jag sortera upp alla mina Bazziller igen också. Det har blivit oordning och jag köper nya vita hela tiden, bara för att jag inte orkar gå igenom mina 12×12 kartonger med Bazziller…

Jaja – många förändringar sker här i huset just nu och snart är det dags för pysselrummet att äntligen få blomstra och fixas i ordning igen! *lääääängtar!*

Pysselrummet kommer att få komma ut i det fria: till vårt sovrum. Där ska hyllor upp och det gigantiska skrivbordet får stå där barnens säng har stått. Barnen ska äntligen få ett eget rum! Ja, att dela på alltså. Men det blir nog till stor glädje för både barnen och Robert & mig (!) att äntligen inte dela sovrum. Barnen får ha sitt område att ansvara över och Robert och jag slipper leksaker överallt i vårt rum. Puh, vad underbart!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.