…behöver inte betyda dåliga foton. Några av mina favoritbilder är så suddiga att man knappt ser vad det föreställer. Jag hade en period på ett par år när jag pluggade utomlands, då jag fotade prunkande rabatter med fokusen helt åt fanders. Resultaten blev bilder som riktigt exploderade i mjuka färgbollar. Med bara lite skärpa kvar kunde man urskilja blommornas form, men det blev ändå drömskt och abstrakt.

Min senaste LO har jag ägnat åt suddiga foton, där den översta bilden är ett av mina absoluta favoritfoton genom tiderna. Robert var bakom kameran den gången. Kanske därför jag älskar den så mycket! Sedan håller jag på med inbjudningskort till Sofie’s 3-årskalas. Även de har ett suddigt foto på framsidan. Visar det när det är klart, men först ut är LO:n.

Digital hybrid med närbilder på Leo.

Digital hybrid med närbilder på Leo.

Ja, jag behöver väl inte förklara igen, va´?! ;D

Ja, jag behöver väl inte förklara igen, va´?! ;D

Att den här LO:n blev just så här, är tack vare inspirationsskissen på SWE. Det var verkligen kul – jag ska följa deras utmaningar regelbundet numera! Skönt att de går via Flickr också, eftersom jag redan har ett konto där.

Nu ska jag finslipa Sofie’s kalasinbjudan. På återseende!